Skrivpuff, Angenäm. 28 november, 2014.

Det är inte särskilt angenämt att prata med dig.

Du signalerar en sån kyla, ett sånt ointresse, som alltid bottnar i mig.

Enligt dig.

Det är jag som är ointressant, tråkig, ful, mjäkig. Det är jag, som inte kan förlösa dig, befria dig ur din kokong. Trösta dig. Stötta dig. Blåsa liv i ditt ego. Du säger inte det. Inte rakt ut.

Det behövs inte.

Du babblar på. Ditt jobb, dina kolleger, din oro, din pension, dina förfäder. Tills det blir tyst. Du är klar. Har inget mer att säga. Inga ord som längre trycker på.

Jag tar tillfället. Börjar berätta vad som hänt, vad du har missat. Mitt i första meningen är det inte längre någon mening. Du säger, att du ska läsa reklambladen. Kul att höras. Hej då. Klick.

Jag sätter tillbaka telefonen. Tom. Armarna känns långa, tunga. Så som elefantens snabel ser ut på TV.

Nästa gång du ringer, svarar jag inte. Tänker jag. Men gör det inte.

Advertisements

3 thoughts on “Skrivpuff, Angenäm. 28 november, 2014.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s