Skrivpuff, tidsrymd. 30:e januari, 2015.

fortsättning från gårdagen.

Han stannade motorn och vi hoppade ur traktorn. Med stela fingrar slog jag numret till nummerupplysningen och bad att bli kopplad till ett bärgningsbolag. Mannen som svarade frågade med raspig röst om jag visste var bilen stod.

– äsch, ro hit telefonen, sa Åke och tog den ur min hand. Jag tittade på honom medan han pratade om vägar och korsningar. För att hålla värmen i tårna stampade jag på stället. Fötterna värkte av de stela, tunna sulorna med de höga klackarna och jag tänkte på min bror som alltid hävdat att man skulle ha skoteroverall och varma skor i bilen på vintern. Jag hade skrattat åt det och föreställt mig själv som en vadderad astronaut på vift i ett vitt landskap. Aldrig i livet, hade jag sagt och hävdat att risken ändå var minimal att något hände med bilen de få gånger jag rörde mig på vägen vintertid. Nu var det svårare att skratta.

Åke slängde åt mig mobilen och sa att det var bäst att vi hoppade in i traktorn igen om vi skulle hinna fram till bilen innan bärgaren kom. Jag klämde in mig bakom förarsätet igen. Hytten gungade till när mannen klev in och krängde iväg med ny kurs. Min blick sökte sig till horisonten med de vindpinade träden som påminde mig om den heta savannens torra, utsatta träd. Och jag tänkte på hur mycket jag upplevt under den korta tid det gått sedan bilen stannat. Som om tiden stod still men ändå rörde sig framåt.

Advertisements

2 thoughts on “Skrivpuff, tidsrymd. 30:e januari, 2015.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s