Mening ur bok, 24: november 2015.

”Flera andra slupar dunsar mot kajskoningen bakom honom.”

 

Kajskoning…

Han kliade sig i huvudet. Datortangenterna smattrade under hans fingertoppar. Lönlöst. Det gick inte att förstå vad det var, än mindre att hitta det engelska ordet för det. Varför hade han valt att översätta just den här boken? Han visste svaret på det, men gillade det inte. Han hade velat imponera på de andra på grundkursen i engelska. De flesta hade valt simpla deckare, några barnböcker. Men han, han hade valt en bok som fått nordiska rådets pris om en präst som beger sig till Grönland för att frälsa hedningar. Han hade precis köpt den när uppgiften landade på skolbänken. Det hade passat bra, hade han tänkt, och skulle säkert imponera på Lawen. Hon hade valt en bok av Arap Shamilov som hon skulle översätta från kurdiska till engelska.

 

Han suckade. Att välja en bok som han inte ens hade börjat läsa än hade varit ett riktigt misstag. Ett utkast skulle diskuteras i grupp redan under morgondagen och ett längre arbete vara inlämnat om ett par veckor. Han hade helt missbedömt uppgiften. Boken innehöll många gamla bortglömda ord och formuleringar som inte längre fanns i svenska akademins ordlista och än mindre i hans engelska lexikon. Inte heller google kunde hjälpa honom nu. Dessutom hade han skjutit upp uppgiften till kvällen innan. Hans engelska var bra, han hade bott i London under några år i tonåren, men det här var knappast det man hörde på gatorna numera. Biblioteket var redan stängt. Han tittade sig omkring i det lilla rummet. Ett knapert inrett rum med fyra väggar, en säng och en bokhylla med lite papper från universitetet. Han hade precis flyttat hit, haft tur som fått ett studentrum redan efter några dagar inhyst hos en dam i en villa några mil bort från skolan. Hon hade varit snäll men han hade ändå känt sig lättad när han kunde flytta. Det var skönt att vara sin egen, få rå om sig själv utan att någon lade sig i.

 

Han lutade sig bakåt mot ryggstödet och insåg att han måste byta bok. Det var omöjligt att översätta prosa som stank av 1700-talssvenska. Han såg sig omkring och suckade igen. Visst hade han böcker men bara facklitteratur om grammatik och syntax. Förutom en bok av Åsa Larsson som hans mamma lämnat kvar när hon besökt honom för att hjälpa honom komma i ordning efter flytten. Hon hade klagat på att den, att hon tyckt den varit ologisk och överdriven. Han lyfte upp den och tittade på den. En deckare, naturligtvis…

som hans mamma lämnat kvar när hon besökt honom för att hjälpa honom komma i ordning efter flytten. Hon hade klagat på att den, att hon tyckt den varit ologisk och överdriven. Han lyfte upp den och tittade på den. Solstorm av Åsa Larsson.

 

[Citat hämtat ur Kim Leine, Profeterna vid Evighetsfjorden, Stockholm 2013]

Advertisements

4 thoughts on “Mening ur bok, 24: november 2015.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s