Skrivpuff, Lite håll, 22:a februari 2016

 

Sätt dig lite åt mitt håll, sa han på felfri engelska och rätade till kavajen.

Hon gjorde som han sa, och makade sig lite åt höger på den släta träbänken. En kvinna i mörk dräkt slank ner på hennes vänstra sida. Doften av parfym. Skor med vassa klackar blänkte mot det grå stengolvet bredvid hennes egna lågskor.

Vad hade hon här att göra? Det var länge sedan de hade varit ett par och hon förstod inte vad hon hade tänkt när hon anmält sig. Det hade kommit som en överraskning att se hans namn där i tidningen. De hade bara varit tillsammans en kortare tid innan han lämnat henne för en annan. Lämnat henne med känslor för stora att härbärgera. Sveket. De som hade haft det så bra. Det tyckte i alla fall hon.

 

Nu satt hon här och kände sig obekväm. De andra visste säkert inte ens vem hon var eller vad hon gjorde där. Varför skulle de göra det? Hon hade knappast hunnit bli presenterad för särskilt många ur hans familj och bara hastigt mött hans föräldrar. Sen hade han träffat den där andra kvinnan, flyttat till London och fått jobb på en av de större bankerna. Det hade säkert passat honom. Han var sån. Självsäker, driftig och chosefri. Kunde sätta upp mål och sen också nå dem. Hon kunde inte fatta hur en sådan som han kunde hoppa av en buss, tappa balansen och falla olyckligt mot en gatsten. De där dubbeldäckarna som folk påstods hoppa av och på i farten. Det var nog enbart turister som gjorde sånt. Själv hade hon blivit varnad av konduktören en disig sommardag för några år sedan. Var försiktig, hade han sagt och gett henne intrycket av att hon var på väg att göra något olämpligt. Hon mindes att hon hade reagerat på det. Hade hon inte lärt sig i skolan under uppväxten att man gjorde sånt i England? Hoppade av och på bussar där det passade? Det hade hon väl inte hittat på?

 

Men nu satt hon här i den stora salen med beviset. Man skulle inte hoppa av bussar i farten. Nu låg han där. Mitt i livet tog allt slut. Prästen höll tal. Människorna runt henne snyftade och skrattade om vartannat. Det stack till i bröstet på henne varje gång gruppen bröt ut i gemensam känslostorm utan att hon förstod varför. Hon ångrade att hon gått. Nu skulle hon snart behöva genomlida kaffet också, allt för att hon fått för sig att det var nödvändigt att få ett avslut. Han hade aldrig riktigt lämnat hennes ifred. Funnits där i drömmar och tankar. Hade han tänkt på henne? Ångrat sig? Hon hade många gånger ångrat att hon inte gjort annorlunda, varit annorlunda, försökt få honom att vilja stanna. Nu var det försent. Hennes fingrar kramade hårt om den röda rosen. Hon hade köpt en egen. En utan taggar. Lång stjälk. Hon hade valt den med omsorg. Nu låg den där och såg sorlig ut. Snart måste hon dessutom ställa sig upp för att kunna lägga den på kistan. En känsla av skam grep tag i henne. Skulle hon alltså stå där mitt framför hela följet och lägga den längsta blomman av alla? Skulle inte det se konstigt ut? Märkligt?

 

Det är vår tur nu!

Hon hörde någon säga något och det tog en stund innan hon förstod vad det handlade om. Nu var det dags. Nu måste hon klara att gå upp till altaret och trotsa alla undrande, nyfikna blickar. Tänk om de förstod att hon inte hade här att göra? Att hon var en av de ratade på vägen i hans alltför korta liv? Det började sticka i handflatorna. Skulle benen verkligen bära henne? Försiktigt trevade hon fram med foten som om de stora plattorna vilade på sankmark. Det gungade till.

En arm fångade upp henne. En röst som talade lugnande på ett språk hon inte förstod. Hon tittade upp. Det var han, mannen med kavajen bredvid henne. Hans ögon, tänkte hon, det var något med hans ögon…

Advertisements

3 thoughts on “Skrivpuff, Lite håll, 22:a februari 2016

  1. Så bra upplagd text. Spännande inledning. Jag undrar vad som pågår, vad som har hänt. Vill veta. Sen får jag svaret. Spännande slut också. Vem är han?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s