Skrivpuff, 18:e april, 2016

Försvinna

 

Vart tar tiden vägen? Den bara försvinner..!

Han tittade över axeln som om svaret fanns där borta i de träfärgade bokhyllorna som bågnade under tyngden från alla inbundna alster han köpt på sig genom åren. Bibliofil, det var väl det han var… fast han hade läst det mesta han köpt. Några enstaka böcker som han funnit hopplösa att komma vidare i hade blivit inställda utan att han läst klart dem. Annars lät han olästa berättelser ligga på sängbordet, som en hög med morötter som lockade honom att skynda sig igenom den bok han för stunden höll på med.

Han tänkte att det var viktigt att läsa. Hålla igång hjärnan. Det skulle motverka demens, hade han hört. Fast han visste inte säkert. Var det inte så att någon av hans gamla kolleger på institutionen gått och blivit gaggig? Han, den där docenten som alltid haft så snabba svar på allting och som var skolad i klassiska språk? Men han hade kanske missuppfattat något… det var säkert ytterst ovanligt för tränade, kritiska och analytiska hjärnor att plötsligt kapsejsa ner i ett hav av mörker och dimma.

Han ryste till och försökte skaka av sig olusten över något han inte kunde kontrollera. Livet var som det var. Det gick sina egna vägar, lydde sina egna osynliga lagar. Lika bra att inte veta vad framtiden höll i sitt sköte, tänkte han och lät blicken sjunka in i den lysande skärmen framför honom. Just nu satt han här, vid datorn, och kunde ta del av nyheter från hela världen genom några enkla klick. Just nu, just här, var han nöjd.

Advertisements

7 thoughts on “Skrivpuff, 18:e april, 2016

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s