Skrivpuff, blåmärke, 21:a september 2016.

Det där jävla staketet igen, muttrade han medan knogarna vitnade om ratten. Aldrig fick det vara lite bekvämt. Först låter de en vänja sig vid att ha en parkering intill husknuten, och sen när man gjort det, ja då sätter de upp stängsel runt den! Och sen kommer man där, vill parkera och så minns man. Nej. Det går inte. För någon jävel vill bråka och hålla på. Då är det bara att stampa på bromsen.

Han rusade motorn på dragläget och svor över den lilla uppförslutningen som fanns där mitt i svängen in till hans vanliga plats. Nu var den dessutom flankerad av svarta klossar som höll stängslet på plats och försvårade det ytterligare. Han stirrade på dem som om han kunde förflytta dem med tankekraft. Men de bara teg stilla på den grå asfalten. Låg där och liksom jävlades med honom. Stod  i vägen och tvingade honom att backa och ta om svängen.

Han rusade motorn igen. Kände sig nästan som en rallyförare. Backade snabbt och körde fram.

De där jävla ställningarna igen. Att de ska stå så tätt intill varandra. Det var nära att de repat lacken! Han började om igen. Munnen fylldes med saliv. Tänderna pressades samman. Han tryckte ner gasen och satsade.

Det gick. Han klarade det! Nu hade han hela parkeringen för sig själv. Om han bortsåg från de stora trätrallarna och betongfundamenten som någon kört dit.

Utrymma parkeringen, så fan heller att han tänkte. Det här var bästa platsen och bara några meter hem till porten. De fick säga vad de ville, men förstöra fick de banne mig inte.

Han slog igen förardörren bakom sig och tog några raska steg framåt. Den där ölen, tänkte han, hade gjort honom stadig. Inte alls så där luddig som annars. Fina grejor… Men satan! Det där jävla stängslet spärrade ju av snabbaste vägen hem nu också… Ilsket sträckte han armarna upp i luften och vrålade innan handflatorna damp ner mot den kalla metallen och vek omkull det. Som att skära i messmör, tänkte han belåtet och välte en till av ren njutning.

Han tittade upprymd på sina händer. De skulle kanske få några blåmärken men det var det värt. Han skulle inte låta sig förtryckas, åsidosättas eller försinkas. Det här var hans hem. Ja, faktiskt, hans borg.

 

Advertisements

12 thoughts on “Skrivpuff, blåmärke, 21:a september 2016.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s