Skrivpuff, närstående, 23:e november, 2016.

”Här fanns en riktig trollskog. Grön mossa på marken. Höga barrträd. Ombunkar. Svampar. Djurliv. Nu är allt borta. Kalhygge. Ris och traktorspår. Kullvälta stenar. Inget annat.”

”Jag visste inte att den här delen av landet stod dig så nära”, sa han och kisade ut mot de öppna vidderna.

”Vi brukade bo här när jag var liten. Om somrarna. Ibland på vintern också. Jag vill inte så gärna prata om det”, sa jag och tystnade.

Jag såg farmor framför mig. Hon stod där, stadigt på jorden med krökt rygg. Synlig och osynlig på samma gång. Vi gått där genom skogen, men då var allt fortfarande orört och jag bara ett barn. Nu var allt borta, liksom hon. Hon var nästan utraderad ur mitt minne. Borta, som skogen och huset. Vart hade allt tagit vägen?

Advertisements

3 thoughts on “Skrivpuff, närstående, 23:e november, 2016.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s