Skrivpuff, ge vika, 12:e januari 2017.

Ge vika, är det det bästa du kommer på? frågade Johan medan han hällde upp vatten i en kastrull.

Nej, men just nu ser jag varken ut eller in, suckade Nina och borstade bort en röd hårtest ur ansiktet. Han sa att vi ändå inte kommer ha råd att inreda huset om vi nu skulle få bostadslån och sen hånlog han. Som nån annan jävla översittare. Trots att jag sa att möbler kommer att ordna sig lätt! Det här var sista banken dessutom.

Vill du ha te? Johan ställde ner kastrullen på spisen och vred på plattan. Nina skakade på huvudet och sa att hon inte kunde få ner ett dyft just nu, att allt var för hopplöst och att det fick hennes kropp att protestera.

Du skulle ha sett hur han satt där, på andra sidan skrivbordet och flinade, sa Nina och knöt näven. Jag fick lust att ge honom en örfil, faktiskt. Men jag vågade inte ens be honom sluta vara oförskämd. Nu har jag inte lust att flytta till villa längre. Vi struntar i det. Vi har ju varandra…

Men är du säker på det, svarade Johan och betraktade henne där hon satt nedsjunken på en pinnstol, klädd i röd tunika som dolde den runda magen. Du har ju alltid velat ha en liten täppa… det måste finnas något sätt… vi kan inte bara ge upp…

Nej, du har rätt, sa Nina, jag får gå in till chefen och kräva en hundraprocentig löneökning för att vi ska ha råd med ett minimalt hus långt ut i spenaten. Eller så skaffar du dig en bättre lön än den du får på dina frilansarprojekt.

Ett bättre brödjobb, menar du, svarade Johan och förde handen mot den skäggiga hakan. Det låter väl lite väl drastiskt…? Jag menar, hur ska jag hinna jonglera flera jobb samtidigt?

Johan tog kastrullen från spisen. Vattnet strilade ner i koppen. Nina betraktade ångan som steg upp mot Johans ansikte. Glöden i hans ögon var borta. Han såg trött ut.

Du, vi lägger det här på hyllan ett tag, sa hon. Det var inte så noga med en egen köksodling. Jag kommer ändå inte hinna med den. Och vi har det ju bra här. Trångt, ja, men mysigt. Och den här delen av stan är inte så faslig som det påstås…. Läget är ju rätt hyfsat, faktiskt.

Ja, men ändå, sa Johan medan han drog tepåsen upp och ner i koppen, det är väl ändå fan vad det ska vara svårt att lyckas i den här stan…! I hela landet, för den delen. Dessutom har jag märkt på din morsa att hon tycker att jag drar ner standarden för dig, att du egentligen borde ha det bättre än så här.

Advertisements

5 thoughts on “Skrivpuff, ge vika, 12:e januari 2017.

  1. Som jag sagt tidigare – jag gillar verkligen ditt sätt att skriva!!!!!
    Tänker på hur tiderna kan förändras – i ena så lätt att få banklån – i nästa så låst … sedan tror jag att de har det bättre där de är tills vidare 🙂
    Viktiga val i livet! – mer att röra sig med eller mindre – allt kostar – hur vill man leva – egentligen

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s