Skrivpuff, 6:e februari, 2017.

80-talet

Du vet… så där länge sedan som… på 1980-talet eller nåt, grinade Olivia till och blottade en glugg i överkäken. På dinosauriernas tid! Då måste det ha varit farligt att leva!

Nej, men det var ju då som jag växte upp, svarade Peter och skrattade. Så länge sedan är det väl ändå inte?

Jo, det är ju jättelänge sen ju, svarade Olivia, det sa fröken idag. Hon sa att det var på den tiden då man bara hade stenar eller nåt. Ingenting annat. Inga mobiler eller datorspel eller så. Bara stenar!

Stenåldern, menar du, frågade Peter och tog tag i dotterns hand. Och det fanns faktiskt datorspel redan på 1980-talet. Jag hade ett. Men inga dinosaurier.

Datorspel? Hade du? Varför får inte jag ha ett då? Olivia stannade och stirrade upp mot Peter.

Därför att du är för liten, suckade Peter och bannade sig själv.

Men jag är ju nästan sex år, protesterade Olivia och stampade med ena foten i marken. Jag måste få ett! Alla andra har utom jag… det är så orättvist!

Men du har annat, suckade Peter och kramade hennes hand i sin.

Som vad då, svarade hon.

Tja… som dina dockor och legot och så, svarade Peter och ryckte lätt på axlarna. Vad vill du ha till middag, förresten? Ska vi överraska mamma med något gott när hon kommer hem?

Ja-a, pizza!

 

 

5 thoughts on “Skrivpuff, 6:e februari, 2017.

Leave a comment