Skrivpuff, 9:e februari, 2017.

Härligt

 

Hon körde ner fingrarna i myllan och vägde den lätt i handen innan hon lät den rinna tillbaka mot marken. Det skulle bli ett fint potatisår i år, tänkte hon. Hon hade luckrat upp jorden efter att den legat i träda ett år. Den andra jordplätten skulle få vila nu. Den hade inte givit den mängd potatis hon hoppats på. Sommaren hade varit kall och regnig, med några få solglimtar.

Det var väl det som hade dragit henne till odlingen, dess oförutsägbarhet och chansning. Det gick aldrig att veta säkert. Men i år skulle det gå bra, det kände hon på sig. Det var alltid härligt att koka den egna potatisen för att sedan servera den med en klick smör och några sillbitar. Klara nynnande för sig själv när hon gick efter grepen som hon satt ner i ena änden av potatislandet. Nu skulle hon bara gå över jorden en gång till med den innan hon gick för att hämta sättpotatisen. Det gällde att passa på medan solen sken. Det skulle slå om till regn under sena eftermiddagen hade de sagt på nyheterna. Det passade henne perfekt.

Advertisements

5 thoughts on “Skrivpuff, 9:e februari, 2017.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s