Skrivpuff, 14:e februari, 2017.

Situationer

 

Du försätter dig alltid i så konstiga situationer, sa Ester. Du måste skärpa dig.

Jag kunde väl inte veta vad det var frågan om!

Pierre harklade sig och drog av sig slipsen. Han slängde den över stolsryggen och började knäppa upp de blå knapparna på den rutiga skjortan. Hans mage spände ut rutorna över midjan. Ester stirrade på den. Den vällde ut över byxorna när Pierre lösgjorde sig från skjortan.

Var du tvungen att gå dit? Har du inte hört vad som sägs, frågade Ester och gned händerna mot varandra. Du vet ju hur det är med såna där… sånt där, menar jag…

Jag tycker inte om fördomar, svarade Pierre. Folk pratar så mycket skit och det mesta har aldrig hänt. Jag har varit på fler ställen och där har det aldrig blivit så här.

Flera ställen, utbrast Ester. Vad mer har du inte talat om?

Du vet ju att jag har ont i ryggen, Ester. Och då har jag passat på när jag haft en lucka och varit i närheten av en salong. Det är inget konstigt med det. Jag går till olika frisörer också.

Gör du, det visste jag inte, sa Ester och snappade upp skjortan som låg dubbelvikt över stolen. Men det är annorlunda! De gör bara det de får betalt för. Inget annat.

Ester såg på när Pierre drog på sig en tröja och bytte kostymbyxorna mot ett par jeans. Hon följde efter honom ut i vardagsrummet. Ljuset forsade in genom det smutsrandiga fönstret. Ester vände bort blicken för att slippa se det.

Hon hade säkert tagit betalt, sa Pierre. Jag tror inte att det är gratis. Men jag tog som sagt inte reda på det. Stackars satar som måste hålla på så här…!

Är det synd om dem, tycker du, protesterade Ester. De får väl skylla sig själva om de erbjuder såna här tjänster. Och nu måste du in och vittna när vi egentligen skulle iväg till London. Det är så typiskt. Och vad ska du säga? Att hennes hand kom lite väl nära din familjelycka?

Tja, nåt sånt får det väl bli, svarade Pierre. Jag säger som det var bara, att jag sa att jag bara var en blyg svensk och att hon kom lite för nära mina privata delar. Och att hon frågade om jag ville ha ett lyckligt avslut. Det enda som ska avslutas, sa jag då, är den här massagen. Du skulle ha sett minen..! Som en unge med fingrarna i en syltburk.

Advertisements

4 thoughts on “Skrivpuff, 14:e februari, 2017.

  1. Vilken historia! Jag undrar jag … var det verkligen så det slutade? Massagen? Visst har man hört ryktas, men jag vet inte heller … ;-). Bra hur du bygger upp spänningen!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s