Skrivpuff, 16:e maj, 2017.

Om hon kom 16e maj 2017

Jag vet inte riktigt varför hon kom förbi, men det gjorde hon och där stod jag i mina röda gamla kalsonger i hallen och kände mig dum. Jag hann inte få på mig något annat. Vet inte riktigt varför men det blir ofta så där med mig, kaos, liksom. När det hettar till känns det precis som om jag rör mig i forsande vatten, men åt fel håll. Musklerna vill inte lyda mig och jag måste kämpa för att komma någon vart.

I alla fall, där stod hon och där stod jag, som ett får och kliade mig på bröstet. Hon såg förvånad ut, det förvånade mig inte för det skulle jag också ha gjort om jag mött mig själv på det där viset.

Vad gör du, frågade hon, stör jag?

Jag kunde bara mumla något obegripligt till svar. Visst störde hon, kan man säga, men det kan man ju inte säga… jag hade legat och sovit, efter en tuff utekväll, trots att det var mitt på blanka dagen då jag egentligen borde ha skruvat lite på morsans gamla teve som inte längre får in kanalerna utan att det sprakar och stör. Jag ville inte tänka på den där gamla kolossen som stått som ett dåligt samvete i hallen under flera veckor nu. Morsan ringde nästan varje dag för att höra hur det gick med den. Jag brukade svara samma sak varje gång, att det var på gång och att hon fick lugna sig lite eftersom sånt här kan ta tid. Det krävs både kärlek och precision för att få till den, sa jag och det köpte hon naturligtvis, för vad vet hon om elektriska apparater?

Så här ser ut, sa hon och steg in i hallen trots att jag höjde en avvärjande hand. Har du varit sjuk?

Hon klev över de hopknutna kassarna med sopor och tog sig in i hallen utan att bry sig om mitt försök att stoppa henne. Jag såg hur hon la en svart handväska av läder på morsans teve. Det blanka lädret fick den att se ännu äldre ut än den redan gjorde med sin bruna träfanér och tjocka, repiga glas.

Vad gör du här, egentligen, mumlade jag och kvävde en gäspning. Skäggstubben kittlade mot mina fingertoppar och jag kom att tänka på att jag glömt köpa hyvlar.

Vi ska ju göra det där analysarbetet ihop… Du har väl inte hoppat av kursen i rysk litteratur?

Jag såg på henne och förstod ingenting. Rysk litteratur? Hade jag en hoppat på den? Det tog ett tag där i dunklet innan jag åter mindes att jag varit på uppropet och faktiskt tagit mig iväg till ett av seminarierna, men i övrigt hade ångesten över C-uppsatsen tagit över all min tankeverksamhet. Jag ursäktade mig och sprang in i sovrummet där mina jeans låg slängda över en stol med blommigt tyg. Den var arvegods, kan man säga. Jag hade fått den när ingen annan velat ha den och tänkt att jag en dag antingen skulle kasta ut den eller klä om den, ingetdera hade blivit av. Jag knäppte en ljusgrå skjorta upp till halsen och gick ut till kvinnan i hallen.

Hade jag vetat om att du skulle komma hade jag städat först, sa jag och samlade ihop lite utspridda kläder och några tomma glas som stod på vardagsrumsbordet. Jag har haft lite fullt upp på sista tiden, med uppsatsen och så…

Hon sa att hon kunde se det och jag följde fascinerat hennes blanka, röda läppars rörelser. Hennes hår var uppsatt i en prydlig knut som fick mitt eget hår att kännas än mer otvättat stripigt än det redan var. Jag kände mig tafatt där jag stod med mina smutsiga kläder över armen och försökte minnas vad det var för uppgift vi skulle göra. Det hade blivit några öl för mycket den senaste tiden, måste jag erkänna, och de senaste veckorna föreföll höljda i dunkel. Hur kunde jag glömma utfyllnadskursen? Jag förstod det inte själv.

Advertisements

6 thoughts on “Skrivpuff, 16:e maj, 2017.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s