Skrivpuff, 13:e april, 2018.

tyckte inte om.

”Vad är det här för blask”, utropade Stefan efter att ha gjort en grimas när han svalde kaffet. ”Kallt är det dessutom!”

”Det är inte blask”, svarade Tindra. ”Det är så det ska vara nu. Lite svalare, lite mindre beska, lite mer bäriga toner. Det är så här kaffe ska smaka. På riktigt. Det ska inte vara bränt och beskt.”

”Men om jag inte får typ en liter starkt kaffe på morgonen, då kommer jag aldrig att vakna till liv. Du vet att det är viktigt att jag är pigg där ute på vägarna. Folk kör som idioter. De bryr sig inte om att vi yrkeschaffisar måste vara ute i det där hela dagarna. Man tvingas vara på hugget hela tiden. Då måste jag ha kaffe. Riktigt kaffe. Inget sånt här blask. Är det amerikanskt eller?”

”Det är en colombianskt odlad böna. En variant av arabican. Den ska smaka så här. Smörig, söt, med doft av rött äpple och tropiska frukter. ”

”Vad kostade det här då?”

”Det var inte billigt. Men så är det ju nån som faktiskt har odlat och plockat bönorna, sorterat dem, rostat dem…. Sånt kostar. Ett paket kaffe för trettio, fyrtio kronor… det är omoraliskt att köpa.”

”När blev du en sån snobb? Eller föredrar du hipster?”

”Nu är du så där löjlig igen. Hade inte du bråttom iväg till jobbet?”

”Jo. Men du själv då? Du har ju inte ens kommit ur morgonrocken. Eller spar du in pengar på kläder nu också och kör vidare hela dagen i det där?”

Stefan skrattade åt sig själv svepte resten av kaffet i muggen innan han ställde den på diskbänken och låtsades rysa av obehag.

”Jag har tagit ledigt idag”, sa Tindra. ”Norah ska ta med mig på shoppingtur i det nya köpcentret. De har specialerbjudanden nu. Jag måste ha lite nya kläder nu när magen växer. Dessutom mår jag illa och behöver piggas upp. Tänka på lite annat. Fattar inte att det ska vara så jobbigt att vänta barn. Alla andra verkar ju mysa och glittra av det. Men inte jag. Inte ens Lergigan hjälper…”

”Du ska se att det blir bättre snart. Tänk lite på mig där jag sitter bakom ratten på bussen när du roar dig. Det är inte så lätt för mig heller… jag skulle också ha velat ströva runt i butiker. Men jag måste ju arbeta.”

”Din stackare…”

”Tänk inte för mycket på mig… jag måste dra nu, annars kommer jag försent. Köp med dig riktigt kaffe hem också. Jag tyckte inte om det där nya. Vi ses i kväll!”

 

Skrivpuff.

Advertisements

2 thoughts on “Skrivpuff, 13:e april, 2018.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s