Sommaräventyret

 

Att rusa ner för berget var spännande och skräckfyllt på samma gång. Nina kryssade fram mellan tuvor, rötter och stenar. Hon hade tagit cykeln upp till toppen av Gesundaberget och därefter kört ner längs Älgspyan. Cykeln hade varit tung att hålla fast i liften men hon hade fått hjälp av Abram. Hans egen dinglade i sin tur bredvid honom.

Han hade sagt att hennes mountainbike inte var helt optimal för downhill men att han skulle se till att ta den rätta leden. Den skulle inte vara för lätt, men inte heller så svår att cykeln pajade på vägen och riskerade Ninas liv, hjälmen till trots. Hon som gillade slalom skulle älska att susa ner för backen på sommaren också. Det var han säker på.

De hade varit på en fest hos hans barndomskamrater på vårkanten när han sagt det. Nina hade protesterat medan de andra nickat och manat på henne. Abram, som hade ena armen om hennes axlar, hade tryckt henne intill sig, kysst hennes kind och skrattande undrat om hon var en fegis. Nej, Nina var ingen fegis. Naturligtvis skulle hon hänga upp sin cykel på Abrams bil och följa med till ställen hon annars bara besökte när snön låg tät över skog och mark. Hon var inte den som rände norrut när solen stod som högst på himlen. Då ville hon sola. Bada. Dansa hela ljumma natten lång och dricka drinkar med paraply och frukt i under stjärnorna. Men Abram hade övertalat henne. Det gick inte att motstå de där valpigt vädjande ögonen. Dessutom skulle de inte vara borta mer än över helgen. På så vis skulle hon ha både råd och tid att göra mer av de försvinnande få semesterdagar hon hade.

Nina blåste iväg från Abram. Hon trampade ivrigt på pedalerna och kände fartvinden mot ansiktet. Hon hörde honom ropa efter henne men struntade i det. Nu var hon ett med cykeln, backen, naturen… en frihetskänsla hon aldrig känt förut. Inte ens när hon slängt sig ner för orörda sluttningar i Valle D’Isere.

– Nina!!

– Vad är det, skrek hon tillbaka över axeln och såg Abram vifta med ena handen.

– Stanna!!

Nina tryckte in handbromsarna så hårt att hon slog en volt över styret och landade framför cykeln. Hon låg orörlig och stirrade upp mot molen som flöt förbi på den blå himlen. Hon hörde Abram komma mot henne och kasta sig ner vid hennes sida.

– Hur gick det? Är du skadad, sa Abram. Det var inte meningen att skrämma dig. Men jag var tvungen att få dig att stanna.

Han pekade mot skogsbrynet längre ner i backen. Det rörde sig något där nere intill en av grannarna. Nina kisade för att se bättre. Något stort, mörkt bökade runt längs marken.

– Såg du inte björnen, sa Abram och andades häftigt. Jag var tvungen att stoppa dig eftersom du styrde rakt emot den. Visste inte att du var en sån blind jävla fartdåre…

– Jag är inte blin…!

Nina öppnade munnen för att protestera men Abram la sin hand över den och hyssjade henne. han väste åt henne att spela död. Björnen hade ställt sig på bakbenen och vädrade åt olika håll. Ramarna hängde utmed dess kropp och Nina kunde se långa svarta klor sticka ut från dem och höll andan som om det skulle göra henne och Abram osynliga. Just när den tog några steg mot deras håll hördes skratt och skrammel från toppen av berget. Besten såg upp mot ljudet och bestämde sig för att lufsa tillbaka in i skogen. Abram och Nina andades ut. De låg kvar en lång och så några tonåringar susa ner för backen, uppspelta och ovetande om vad som fanns så nära intill dem.

– Ska vi ta en vända till, frågade Abram och hjälpte Nina upp från marken. Hans stora varma hand omslöt hennes helt och snart hade de fått upp cyklarna igen.

– Nej, det får räcka med att vi tar oss ner igen.Jag är inte feg, men den där bamsen har jag inte lust att stöta på igen. Inte i dag i alla fall…

 

Inspirerat av Skrivpuff.

Advertisements

6 thoughts on “Sommaräventyret

  1. Oj den var inte att leka med! Vad gör man om man blir anfallen av en björn? En fråga jag har ställt och har fått helt olika svar. Kan nog vara som hos människor. Olika på olika typer av björnar och om det är en hona med ungar. Tur att det gick bra. Spännande.

    • Ja, du, spelar man död eller inte..? Tror vi struntar i att ta reda på det och håller oss långt borta från björnar…. 😉

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s