Anteckningar

Dagga – aga någon med dagg

Daguerreotypisk

-dagig (ex tre-dagig)

Dagteckna (anteckna datum)

Dallra

Damma (fylla rummet runt en gjutningsform med jord)

Dankeri lösdriveri

 

 

27 april, 1823

Gunvald stirrade på sin dagteckning. Var det redan vår år 1823? Hur hade tiden gått så fort? Nyss hade han varit ett barn som knappt nått upp till relingen på faderns skepp. Här satt han nu, krum i ryggen, med händer förvridna av reumatism. Det var inte bra att befinna sig till havs med leder som värkte och svällde. Men vad var alternativet? Livet i Göteborg var inte alltid vare sig varmt eller torrt. Skulle han rycka upp Liv med rötterna? Slita henne bort från barn och barnbarn som gladde henne mer än han själv gjorde, enbart för att isolera henne i ett varmare land? Vad skulle de göra där? Det var befängt. Han blinkade hårt för att rensa tankarna och koncentrera sig på uppgiften.

Det var skumt i hytten. I normala fall ville han få mycket av loggbokens innehåll gjord innan skymningen slog till men idag hade han inte hunnit. Bergman hade anklagat en av skeppsgossarna för lathet och menat att det han höll på med var dankeri. På land straffade sig lösdriveri med böter eller fängelse. Någon annan hade huggit in och sagt att pojken stulit hans bröd mitt framför ögonen på honom. En tredje hade sett hur gossen gjort upp planer med en av de andra underhuggarna. De hade stått vid relingen och viskat sinsemellan, sett sig omkring och framstått som ovanligt vaksamma på att inte bli påkomna. Gunvald hade sett den anklagades mun darra och hur denne förtvivlat kämpat emot som en ståndaktig soldat för att inte framstå som en lipsill.

Idag har jag förkunnat en dom över en av mina medarbetare. Skeppsgosse Olof Olofsson stod anklagad för småstöld och för att ha underlåtit att göra sina uppgifter. Då inga specifika bevis framkommit som yrkade på det straff övriga manskap ville utse, att daggas, utdömde jag extra uppgifter för skeppsgossen att under en tre-dagig period överta på egen hand de städsysslor som hör till övre däck.

Gunvald tittade på anteckningen. Den gjorde honom olustig. Han visste att tiden på skeppet tärde på besättningen. Irritationer uppstod ur tomma intet, avundsjuka, missunnsamhet, troll mitt på ljusa dagen. Det tycktes roa vissa att leva ut sina innersta sataniska drag. Att låta en oskyldig skeppsgosse, helt ny i branschen, löpa mellan två rader av män med daggar som dallrade från seniga nävar, redo att svingas i luften… Prygel. Det kunde inte Gunvald låta ske. Han tillät det icke.

 

SkrivPuff: Fem ord på bokstaven D.

4 thoughts on “Anteckningar

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s