Blommorna i fönstret. Inne på sista sucken. Inga fler knoppar. Vintervilan i annalkande. Måste låta bli att vattna så mycket. Komma med kannan. Dutta en skvätt. Jamsa runt med en hushållspapper där det skvätter fel. Dalta med plantan. Önska att den växer sig stor. Inte sen. Nu. Stor. Men ändå få ta hand om. Rå om. Vara dess livlina. Livgivare. Inte ta död. Igen.
Slokande blad. Några gula. Svarta flugor som surrar i krukan. Små som vallmofrön irrar de runt. Liksom vimsar i luften. Som vilsna frön. Fast med vingar. Visst ja. Mer vatten. Strålen plaskar nästan ljudlöst. Skvalar. Kannan kränger lätt i handen. Tung till en början. Ändå slokar växten. Bladen hänger sorgligt från grenen. Som dinglande, slitna tygtrasor i en törnbuske. Vattensjuka. Igen.
Inspirerat av skrivpuff: jamsa.
Textlaboratoriet 