Följa
Nu följer du med här!
Den uniformerade polisen tog tag i Helens arm och drog henne med sig till polisbilen. Folket på torget stannade upp och stirrade på dem under sina paraplyn när han tryckte in henne i baksätet och slog igen dörren.
Jaha, och vad har vi här då, om inte ytterligare en olydig medborgare! Det verkar svämma över av er den här helgen. Man skulle kunna tro att det var vårruset som fick igång er men nu öser ju för tusan novemberregnet ner…!
Helen stirrade på mannen vid förarsätet och knöt nävarna så hårt att de blodröda naglarna tryckte hål i skinnet. Hon ville protestera, skrika att hon för fan bara skulle med tunnelbanan och att hon inte gjort något fel. Hon ville sparka, slå, riva och slita, men bet bara ihop käkarna och knöt händerna hårt, hårt. Det small till i dörren till passagerarsätet när den andre polismannen hoppade in och strök med handen mot hakan. Ett skratt slapp ut ur munnen på honom som skar sin väg in i Helens öron. Hon blundade hårt. Hennes hår hängde i våta, kalla stripor och kappan som nyss hade varit för kall fick stora blöta fläckar att spricka ut i armhålorna. Helen kunde känna svettdoften sticka i näsborrarna. Hon som just hade duschat och gjort sig fin! Varit på väg in till stan för att dansa, och kanske träffa Kenneth. Men nu satt hon här, i en radiobil, utan annat alternativ än att följa med de två männen som fått för sig att hon, just hon, skulle bli en av siffrorna i helgens statistik.