Står kvar.
Fan, stönade Kenneth, varför måste tvättmedlet vara slut just idag…! Mina kläder är ju så jävla smutsiga…
Han rafsade åt sig nycklarna från hyllan i hallen och stack ut. Samtidigt som Kenneth tryckte på hissen small det högt från grannens lägenhet och Kenneth hoppade till. Han kliade sig i huvudet och såg sig omkring. En god stund stod han där i trappen och letade i minnet. Hur var det nu… Hade inte grannen sagt att han skulle på semester utomlands? Jo, det hade han…
Han smög sig närmare grannens dörr och lyssnade spänt. Eftersom inte ett knyst mer hördes, bestämde han sig för att låtsas som ingenting. Det var inte hans problem vad som hände hos grannens. Han måste iväg till butiken innan han gick miste om tvättiden. Man var alltid låst till den där jävla tvättstuga, tänkte han, som fast i en bur hela dagen. Nu behövde han lugna ner sig med en cigg om inte hjärtat skulle pumpa rakt ut ur hans bröst av ren och skär stress.
Tunga droppar föll från en grå himmel. En kråka följde kraxande hans rörelser när han tände cigaretten och drog ett djupt bloss. En strimma rök rörde sig upp över hans huvud och sögs in i surtantens ventilation. Kennet skyndade sig bort mot jourlivs med hennes tillrättavisande ord ringande i huvudet. Ja, han var en klantskalle som rökte mer än han borde och ja, han skulle sluta nån gång. Men inte förrän det rörde sig tigrar fritt i parken. Satans kärring!
Har du ansökt om medlemskap än, frågade killen i kassan släpigt och glodde på Kenneth.
Kenneth svarade inte. Han hade inte lust att stå kvar och dividera om huruvida han skulle bli medlem eller inte. Det skulle ändå bara innebära en massa mer reklamtricks för att få honom att köpa mer. Och han bar tillräckligt med skit till sopnedkastet som det var.
Men du får rabatt på morötter, utbrast kassören, och grönsaker är ju mycket bättre än dina cigg. Kenneth slet åt sig tvättmedlet utan att svara och stampade därifrån.