Bus eller godis?

Monster eller konstig.

Nej, men fy tusan vad du skrämde mig unge man… du får inte smyga upp så där… jag trodde att jag skulle få en hjärtattack. De där tänderna du har där, har du köpt dem på Buttricks eller? Har mamma sytt din slängkappa? Eller är det pappa? Vem vet vem som gör vad nu för tiden… Oj, jag tror att jag måste sätta mig… vänta ska jag ge dig godis sen. Jag ska bara låsa upp dörren. Vila lite. Det är väl det ni vill ha, när ni spökar ut er så där? Ni skrämmer upp era offer och begär karameller. De här konstiga nya traditionerna… från Ame’rka väl? Inte att man såg nåt sånt när en annan va liten… vi skulle ha fått stryk. Ingen satte sig upp mot traditioner. På allhelgona satte man ljus på gravarna. Sen var det bra med det. Inget festande och inga påhopp på intet ont anande damer som kommer hem med sin ynkliga matkasse och tänker sig krypa ner i soffan framför lite mysiga teveprogram. Nu blir det nog akuten istället. Ja, jag borde nog prata med dina föräldrar…  men jag känner inte igen dig, så jag vet inte vilka jag ska prata med här i huset. Så du klarar dig undan den här gången. Men gör inte om’et, det säger jag bara. Ska det föreställa blod, det där röda du har i mungipan? Ja, det ser riktigt äkta ut. Och så har du lånat mammas puder, förstås, och sminkat dig helt vit i ansiktet. Jag säger då det… det är kanske bäst att jag låser in necessären nu? Vänta ska jag gå och hämta lite gott åt dig. Vänta här så länge. Jag har det här i skafferiet förstår du. Köpte det igår. Skulle unna mig lite. Du får det istället nu. Så. Iväg med dig och spöka vidare men skräm inte ihjäl tanten på andra. Hon är så harig så det är inte riktigt klokt. Se så, skynda dig iväg nu. Stå inte bara där och stirra på mig. Du vet väl vad man gör med godis och det var väl det du ville ha? Stoppa det i munnen nu och spöka för nån annan. Hej me dig, lille vän… ha det bra nu. Buhuuuu! Ser du jag kan också. Ät ditt godis och sluta glo så där. Du gör mig nervös. Räckte det inte med att du höll på att ge mig en stroke? Släpp dörren säger jag, innan jag ringer polisen! Här finns inte mer godis. Du fick allt. Gå nu annars ringer jag pol…

 

Dracula sodiroi.

 

Bildkälla: Dracula sodiroi (Schltr.) Luer – https://www.europeana.eu/portal/record/11629/_HERBAR_BGBM_GERMANY_B_10_0089124.html. Botanic Garden and Botanical Museum Berlin-Dahlem – http://ww2.bgbm.org/herbarium/view_biocase.cfm?SpecimenPK=10739. CC BY-SA – http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

 

 

Skrivpuff, 15:e oktober, 2018.

Oroar.

”Jag såg en fågel på vägen hit idag. Den hade en sked i näbben. Det handlar om det mötet.”

”En fågel? Du kan inte bara kalla det för en fågel. Det kan ju vara vilken sort som helst då. Vad var det för fågel?”

Emmi tänkte efter innan hon sa att hon inte visste vad det var för nån sort, bara att det var en fågel. Hon gned sig i ansiktet och smetade ut det svarta sminket som hon sotat ögonen med. Fågeln hade suttit på muren intill gångvägen med en sked som glittrade i höstsolen. Den hade sett på Emmi med sina små pepparkornsögon innan den kämpat på för att framtung ta till flykten.

”Du måste precisera. Människor blir oroliga om de inte får raka besked. Skriv att det var en kråka.”

”jag vill inte. Det va nog ingen sån. Den såg inte så stor ut och den var inte gråsvart…”

Maria suckade och knackade med sin blyertspenna i Emmis bänk och sa att det inte fanns någon annan art som stal så mycket som kråkor. Det var vida känt, fortsatte hon och räknade upp flera exempel på böcker där fågeln snodde åt sig allt som glittrade eller glimrade, ädelt som oädelt.

Emmi såg på henne med sina blå ögon som hon svärtat ner runt med svart kajal som fick henne att se både äldre och sorgsen ut. Tunna flagor från maskaran hade trillat ner och bildade ett abstrakt mönster en bit ner på kinden som Maria hade svårt att sluta stirra på.

”Är det inte skator och korpar som stjäl”, sa Emmi och såg upp på Maria som om hon hade lust att mucka gräl. ”Det här va ingen kråka, det är ja säker på.”

”Kanske är det så att skator och korpar stjäl också. Men jag är helt säker på att det är kråkor som norpar åt sig så fort de kan. Se så, skriv att du såg en kråka med en sked i munnen. Det låter trovärdigare än dina fantasier om vad som hände i morse. Det är ändå viktigare att berättelsen blir trovärdig än att den stämmer med ditt möte i verkligheten, annars lägger läsaren ifrån sig den och tar en annan istället. Lita på mig, jag kan det här.”

Suddet smällde mot papperet på bänken. Fram och tillbaka. Fram och tillbaka. Emmi blåste bort fnaset som bildats på arket innan hon rispade in ordet kråka och lät pennan falla ner på bordet med en liten smäll. Den rullade ut mot kanten och Emmi gjorde en ansats att stoppa den men hejdade sig och lät den falla ner på golvet. Klasskamraterna stirrade på henne när hon böjde sig ner under bänken och fiskade upp den. Hon satte sig upp igen och drog ena handen genom det svartfärgade håret innan hon suddade ut ordet kråka och bytte ut det mot papegoja.

Skrivpuff, 9:e oktober, 2018.

Hoppas och försvunnen

 

Jag hoppas att han är försvunnen. Det skulle vara enklast så. För min del får han gärna vara död.

Men snälla Sigrid, vad säger du… tänk om det faktiskt har hänt honom nåt?

Rätt åt honom i så fall. Han får faktiskt lära sig att han bäddar sin egen jävla säng nu. Jag slutade med det för länge sen. Det var en idiotisk idé att ge sig in i pokerbranschen. Sa jag inte till dig kanske, att han var en idiot som slutade på trafikkontoret för att bli nån slags spelhaj?? Nu är han borta också. Kanske fått betongskor och ligger där vid Nybrokajen, vaggande i takt med vågorna. Jag får vara glad att ha inte hann stjäla alla mina bästa år. Jag ville ju bilda familj. Men han sa att vi minsann skulle vänta tills vi hade stabilitet. Pengar på banken. Mikro. Tvättmaskin. Avklarade resor. Sen när vi hade allt det där, ja, då säger han upp sig! Blir en gambler! Så vill nu jag hinna få nåra barn är det till att raska på nu. Ut och haffa sig en ny karl. Ingen barnrumpa den här gången utan en riktig man. Hur nu det ska gå till…

Rune på klubben har ju alltid varit lite tänd på dig..

Rune?? Är du inter riktigt klok, Elin! Han springer ju runt i sina myskoftor hela dagarna och spelar säkert rollspel på fritiden.

Rollspel?

Ja, du vet, såna som klär ut sig till tomtar och drakar och gud vet allt, i nån slags mix mellan medeltida liv och tvättäkta fantasy. Det verkar inte klokt! ”Häxan Sigrid, tager du denne munk Rune till din äkta spelpartner att älska i nöd och lust tills tärningen skiljer er åt?” Nej. Aldrig. Glöm det. Då är Lasse mycket bättre.

Pokerhajen? Struntade inte du i honom nyss?

Jooo… han är en skitstövel! Men jag undrar vart han har tagit vägen… det är inte likt honom att stänga av mobilen så där. Borde jag ringa polisen?